Taktil Stimulering/beröring |
UMEÅ UNIVERSITET
Taktil
Stimulering/beröring
”Utan beröring dör ett barn, människohjärtat värker och själen förtvinar” Phyllis K. Davis, The Power of Touch
Inledning INLEDNING Karl Beijbom undervisar inom samlevnadsområdet och skriver i sin
artikel ”Rör vid mig”, vi vet vad trafikolyckorna kostar
samhället årligen, vi vet vad arbetslösheten kostar, men
vi vet inte vad bristen på beröring kostar. Beijbom är
övertygad om att bristen på beröring är en samhällskostnad,
som kan räknas i miljarder. Depressioner, stress, utbrändhet,
sjukskrivningar och självmord är några tillstånd
som han räknar upp, som beror på brist på beröring.
Han trycker hårt på att vi måste låta beröringen
bli en starkare del av våran kultur: Beröring/Taktil Stimulering kan användas på olika sätt i mötet med andra människor. Beröringen utgår från en helhetssyn på människan grundad på erfarenheter och forskning och den används alltid utifrån den enskildes behov och villkor. Metoden innebär att medvetet och strukturerat beröra huden med strykningar och olika kvalitéer av tryck, eller enbart hålla händerna stilla. Denna metod är i första hand en sinnesträning, en metod i daglig träning och omsorg, den kan också ses som en neuropsykologisk och neurofysiologisk behandlingsform. (Birkestad, 1999). I vissa fall skulle massage kunna ersätta smärttabletter eller lugnande medel (Hauffman, 1997). När det parasympatiska systemet aktiveras kan smärtans biverkningar lindras. Aktiveringen kan ske med hjälp av behaglig värme: som bad, värmekrus eller en yllefilt. Att stärka kroppsgränsen ger ett lugn, detta kan vi göra genom att ”boa” om med en yllefilt eller dylikt (Ardeby, 1997). Syfte Frågeställningar Hur stort är människans behov av att
bli berörd? Vi behöver varma mänskliga känslor, kontakt och beröring för att utvecklas och frodas. Genom beröring och massage kan människan uppleva närvaro och självkänsla, och med ökad kroppsmedvetenhet förstår vi kopplingen mellan känslor och fysiska problem lättare. Därmed kan en läkande process påbörjas på både känslomässig och kroppslig nivå (Ehdin, 1999). Ardeby (1995), beskriver hur viktigt det är att vi berör varandra, och att det är ett naturligt sätt att kommunicera. Hon har mycket erfarenhet av beröring som behandlingsmetod och menar att det är av stor vikt att använda beröring i kommunikationen till patienter. Patienter som det är svårt att komma nära har det visat sig vara positivt att närma sig med Taktil Stimulering, det kan ge lugn och ökad trygghet hos patienten. Människans händer är ett oumbärligt redskap i omvårdnaden. Positiv beröring är en bekräftelse på att vara sedd och kan då ses som ett led i mötet mellan olika människor. Det är viktigt att den som berör en medmänniska själv måste vilja arbeta med beröring. Om det ska bli en berikad upplevelse ska den ske med omsorg och välvilja. Det har visat sig att äldre människor har ett stort behov av beröring, mer än personer i andra åldersgrupper. Trots detta är det de äldre som får minst beröring (Cras-Segerbrant, 1996). Beröringens betydelse i kontakten med andra människor är viktig. Alla har ett behov av att beröra och beröras för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Vi uttrycker med beröring - sympati, kärlek, förståelse och uppskattning. Vår verklighetsuppfattning är beroende av beröringssinnet. Personer som inte får hudkontakt i experimentella situationer visar sig bli påtagligt isolerade och avstängda från mänsklig samvaro, så kallade kontaktstörda. Beröringens kvalitet är av stor betydelse. Den kalla handen, de vassa naglarna eller det fuktiga greppet, förknippas kanske med bestraffning, hot eller slag. Värme, fyllighet, beslutsamhet och tydlighet är några kvalitativa beskrivningar som upplevs som positiva. Att vara närvarande i sina händer är viktigt, att medvetet tänka på hur händerna läggs på den främmande kroppen är av stor betydelse. För att en äkta kontakt ska uppstå bör opersonliga rutiner och olika ritualer undvikas. I vår kultur är beröring, särskilt sådan som gäller personer av motsatta kön, något som lätt sammanblandas med sexuella handlingar. Professionaliteten sätts på prov i dessa möten, och en egen medvetenhet om vilka krafter som kan väckas till liv blir viktiga att känna igen. Beröringen är en ömsesidig process där två personer möts och både den som behandlar och den som behandlas berörs av massagen (Mattsson, 1988). En teknik som blivit efterfrågad senaste åren är en nygammal metod, Taktil Stimulering. Vetenskapliga forskningsresultat har visat på både korta och långsiktiga resultat vid beröring hos bland annat cancersjuka med svår smärta och ångest. Detta är en välkommen utveckling som gör att massagebehandling och beröring åter blir accepterat i sjukvården. Det finns ett träningsbehov hos cancersjuka patienter, och då är det först och främst träning av rörelse och muskelfunktion. Denna teknik gör att anhöriga kan medverka i omvårdnaden av den sjuke (Andersson, C., Eurenius, E., & Nyström, I. 1998). Beskrivning av Taktil Stimulering Noterade effekter av Taktil Stimulering Smärta och Taktil Stimulering Smärtlindringen kan förklaras med grindkontrollteorin. Teorin
bygger på att ”grinden” i ryggmärgen endast kan
släppa igenom ett begränsat antal impulser och att smärtimpulserna
kan blockeras. Om det blir trångt i passagen hindras smärtimpulsen
att nå vårt medvetande. Nervbanor som förmedlar värme,
tryck och beröring färdas snabbare än de långsamma
smärtimpulserna och stänger då grinden för smärtan
så att den inte når vårt medvetande. Utländsk forskning forskning i beröring och massage under tre dagar sista veckan i varje månad. Kostnad för ett seminarium är 300 dollar (Birkestad, 1998). Tryck på fotsulan har visat sig kunna motverka demens, detta har visats sig genom att blodcirkulationen ökar i hjärnan. I Japan används fotrullar för att stimulera hjärnan hos dementa patienter (Lundeberg,1998).
Svensk forskning Smärta föder smärta. Vissa smärttillstånd hos patienter med cancer beror inte på cancern i sig, utan utgörs av sekundära muskulära smärtor. Dessa smärtor svarar inte bra på morfinbehandling. Svår cancersmärta till exempel skelettmetastasering, leder till omedvetna muskulära spänningstillstånd, och då behövs andra behandlingsmetoder. Där kan sjukgymnastisk behandling med bland annat massage, värme, TNS och akupunktur ha en god effekt på (Strang, 1999). Forskning på råttor har pågått i Sverige i många år då det gäller beröring och dess effekter. Resultat av denna forskning visar att beröringen påverkar utsöndringen av oxytocin. En ökad utsöndring av detta ämne som kallas lugn-och-ro hormonet tros vara en del av förklaringen bakom det välbefinnande de flesta människor upplever vid massage och beröring. Lugn-och-ro hormonet, oxytocin, bildas i hypothalamus, som sedan via hypofysen transporteras ut i kroppen (Uvnäs-Moberg, 1998). Oxytocinet kan liknas med en sorts ”Krylbo”, en sambandscentral från vilken oxytocinet skickar ut signaler till olika system i kroppen. Dessa signaler som i samarbete med andra hormoner och signalsubstanser i hjärnan sänker allt som har med aktivitet och stress att göra, och istället för över kroppen i ett tillstånd av vila, lugn och ro. Blodtrycket och pulsen sänks, känsligheten för smärta minskar (Hauffman, 1997). Massage har länge betraktats som ett behagligt nöje snarare än en behandling med långtidseffekt, men med nya vetenskaliga rön växer nu tilltron till beröringens medicinska fördelar. Håller massagen på att gå samma väg som akupunkturen, att slutligen bli medicinskt rumsren? Beröring hör till människans mest basala behov. Experiment som gjorts har visat att barn och djurungar dör eller utvecklas dåligt om de inte får taktil kontakt med andra individer. Efter en oxytocininjektion ses en rad positiva effekter som minskad smärtkänslighet, effektivare mag-och tarmaktivitet, sänkning av blodtryck och puls. När en stor dos av oxytocin ges kan mottagaren blir sömnig. Det finns studier som visar att massage kan användas som behandlingsform vid sömnsvårigheter. Oxytocinet kan också vara en förklaring till att ångest, depression och stressrelaterade sjukdomar kan minska genom beröring. I många europeiska länder läggs stor vikt vid oxytocinets betydelse i behandling. I Frankrike finns hela avdelningar som sysslar med massage eller beröringsterapi. I Sverige räknas denna terapi som lyx och vi får betala den själv. Beröringen har försvunnit ur vår kultur, vi glömmer att beröra varandra, vi tar för lite i våra patienter. En av orsakerna är all den teknik som finns inom sjukvården idag. (Uvnäs-Moberg, 1998). Inom sjukvården har alternativa behandlingar hittills betraktats med skepsis, men det är kanske dags att erkänna och acceptera bland annat massage inom medicinen. De är mycket billigare och ofarligare alternativ i jämförelse med medicin (Uvnäs-Moberg, 1994). Hösten 1993 beslutade regeringen att avsätta särskilda
utvecklingsmedel för att stimulera och stödja primärkommunerna
att utveckla kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso- Affektiv beröring sker när känslor, omsorg och sympati förmedlas. Patienter anser att sjuksköterskor har en hjälpande och stödjande funktion. Ingen annan yrkesgrupp inom sjukvården har en så självklar rätt att beröra patienten. Beröring uttrycker välbefinnande, bekräftelse och trygghet. Funktionell beröring är en stor del av omvårdnadsarbetet som tvättningar, såromläggningar, injektioner med mera. Den funktionella beröringen bör utföras på ett känsligt och respektfullt sätt för att stödja patientens känsla av egenvärde. Sex grundläggande kvaliteter för att kunna beskriva beröring identifierades: duration, lokalisation, rörelsens art, intensiteten relaterat till yta och tryck, frekvens och till sist upplevelsen. Dessa olika aspekter är viktiga för våran kommunikation eftersom budskapet från beröringen är beroende av hur dessa kvaliteter samverkar. Massage bidrar till avslappning, minskad upplevelse av smärta och ångest. En kvinna med metastaserande bröstcancer som fick regelbunden massage kände sig mera avslappnad och hennes ryggsmärtor var lindrade. Även ett förtroende byggs snabbt upp och det har stor betydelse för god omvårdnad (Socialstyrelsen,1998). Beröringskänslighet Döendet, döden och beröringens
betydelse Att hålla en döende i handen känns för de flesta helt naturligt. De flesta anhöriga använder händerna för att skapa behag kring döendet och döden rent automatiskt. Om den döende visar oro inträder ett behagligt lugn efter att ha fått Taktil Stimulering. Behandling av döende med oljemassage på ben, rygg eller hand, är något som visat sig vara uppskattat av den sjuke. Effekter som lugn och ro, avslappning, sömn, smärtlindring och lättare för att andas, har uppmärksammats (Birkestad, 1997). Målet med Taktil Stimulering Diskussion Andersson, C, Eurenius, E, Nyström, Nyström, I. (1998). Utveckling av palliativ sjukgymnastik genom utvärdering av insatserna, FIOOL - Fysioterapi Individuell Omsorg Och Livskraft. Rehabcenter, Skellefteå lasarett. (Ett vårdkvalitetsprojekt hos Cancerfonden 1996-1998.) Ardeby, S. (1995). Det är livsviktigt för alla att bli berörda. Vårdfacket, nr 7 s.30-32. Ardeby, S. (1997). Taktil massage i vård och omsorg. Sjukskötersketidningen, nr 4 s. 107-110. Beijbom, K. (1996). Rör vid mig. OTTAR nr 1 Birkestad, G. (1995). Taktil Stimulering. Bakgrund och effekter - en teoretisk sammanfattning. Upplaga 4, utgåva nr 2.
Birkestad, G. (1998). Skola för beröring i vård och omsorg. Taktila Nyheter, nr 8, årgång 4 Skolkontor: Bygatan 39, 17149 Solna. 08-835303 info@beroring.nu, www.beroring.nu Bunkan, B, H & Mellbye Schultz, C. (1993). Medisinsk massasje. Oslo: Universitetsforlaget. Cras-Segerbrant, K. (1996). Betydelsen av beröring vid långtidsvård av äldre. (Litteraturstudie, Grundutbildning i sjukgymnastik projektarbete 10p) Allmän rehab, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Ehdin, S. (1999) Den självläkande människan. Falun: Ljungbergs sätteri. Hauffman, S. (1997). Kropp och själ. Om hälsa och livskvalitet nr 2 s.24-25. Lundeberg, T. (1998). TRYCKEN som lugnar och läker. Hälsa, nr 4 s.55-57. Mattsson, B. (1988). Beröringen – förbisedd faktor i relationen mellan patient och läkare. Läkartidningen, volym 85, nr 19 s 1692-1693. Montagu, A. (1995). Touching: The Human Significance of the Skin. 3rd ED. New York: Perennial libary, Haper & Row Publishers. Socialstyrelsen. (1998). Taktil massage. Ädel 50. Artikelnr: 1997-25-013.
Stockholm: Strang, P. (1999). Cancerrelaterad smärta kräver riktad behandling, analgetika inte enda alternativet. Läkartidningen, volym 96 nr 4 s. 318-321. Uvnäs-Moberg, K. (1994). Våra okända lugn-och rohormoner. Forskning och framsteg, nr 7 s. 11-14. Uvnäs-Moberg, K. (1998). Oxytocin. Sjukgymnasten, nr 2, s.24-27. Wooten Dillon, S. (1999). Att beröra kroppen och nå själen, hur beröring påverkar oss människor. (I. Murray, övers.) Sala: Astarte. (Original publicerat 1995) |
|