Taktil Stimulering/beröring

UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för omvårdnad

Pia Nordin

Specialistutbildning till
onkologisjuksköterska/sjuksköterska i cancervård, 40p
VT 2000
Kursledare: Outi Häggqvist

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning
Syfte
Frågeställningar
Hur stort är människans behov av att bli berörd
Beskrivning av Taktil Stimulering
Smärta och Taktil Stimulering
Utländsk forskning
Svensk forskning
Beröringskänslighet
Döendet, döden och beröringens betydelse
Målet med Taktil Stimulering
Diskussion
Referenser

INLEDNING
I vårt moderna samhälle är det mycket som tyder på att vi har förlorat en del av den fysiska närhet som är viktig för oss som art (Bunkan, 1993). Kroppen kan uppvisa näringsbrist, men den kan också lida av känslobrist. Beteendeforskare kallar brist på beröring för att huden hungrar. Våldet i vårt samhälle är ständigt närvarande och det har ökat under 1990-talet Vi lever i en lågberöringskultur och det är intressant att reflektera över vad det egentligen betytt för utformningen av vårt samhälle (Ehdin,1999).

Karl Beijbom undervisar inom samlevnadsområdet och skriver i sin artikel ”Rör vid mig”, vi vet vad trafikolyckorna kostar samhället årligen, vi vet vad arbetslösheten kostar, men vi vet inte vad bristen på beröring kostar. Beijbom är övertygad om att bristen på beröring är en samhällskostnad, som kan räknas i miljarder. Depressioner, stress, utbrändhet, sjukskrivningar och självmord är några tillstånd som han räknar upp, som beror på brist på beröring. Han trycker hårt på att vi måste låta beröringen bli en starkare del av våran kultur:
”Den som ständigt får uppleva beröringens gåva blir fri från
rädsla, frisk till kropp och själ och frimodig i sin livsattityd
Se mig, hör mig, berör mig, älska mig” (Beijbom,1996).

Beröring/Taktil Stimulering kan användas på olika sätt i mötet med andra människor. Beröringen utgår från en helhetssyn på människan grundad på erfarenheter och forskning och den används alltid utifrån den enskildes behov och villkor. Metoden innebär att medvetet och strukturerat beröra huden med strykningar och olika kvalitéer av tryck, eller enbart hålla händerna stilla. Denna metod är i första hand en sinnesträning, en metod i daglig träning och omsorg, den kan också ses som en neuropsykologisk och neurofysiologisk behandlingsform. (Birkestad, 1999). I vissa fall skulle massage kunna ersätta smärttabletter eller lugnande medel (Hauffman, 1997). När det parasympatiska systemet aktiveras kan smärtans biverkningar lindras. Aktiveringen kan ske med hjälp av behaglig värme: som bad, värmekrus eller en yllefilt. Att stärka kroppsgränsen ger ett lugn, detta kan vi göra genom att ”boa” om med en yllefilt eller dylikt (Ardeby, 1997).

Syfte
Syftet med detta fördjupningsarbete är att belysa och beskriva beröring/Taktil Stimulering (lätt massage) och se dess fysiologiska och psykologiska effekter på patienter inom vården, med särskild tonvikt på palliativ vård, hospicevård, och cancerpatienter med smärta, oro och ångest.

Frågeställningar
Hur viktig är beröring för människan?
Vilken verkan har beröring/Taktil Stimulering på människan?
Hur långt har forskningen kommit inom beröring/Taktil Stimulering?
Vilka olika beröringsterapier används inom sjukvården?
Har beröring/Taktil Stimulering använts inom palliativ vård? Hospicevård?

Hur stort är människans behov av att bli berörd?
Wooten, (1995), anser att fysisk beröring är en upplevelse som kan sägas vara en av de viktigaste en människa kan få. Trots detta har det forskats och uppmärksammats för lite om den påverkan beröring har på människan.

Vi behöver varma mänskliga känslor, kontakt och beröring för att utvecklas och frodas. Genom beröring och massage kan människan uppleva närvaro och självkänsla, och med ökad kroppsmedvetenhet förstår vi kopplingen mellan känslor och fysiska problem lättare. Därmed kan en läkande process påbörjas på både känslomässig och kroppslig nivå (Ehdin, 1999).

Ardeby (1995), beskriver hur viktigt det är att vi berör varandra, och att det är ett naturligt sätt att kommunicera. Hon har mycket erfarenhet av beröring som behandlingsmetod och menar att det är av stor vikt att använda beröring i kommunikationen till patienter. Patienter som det är svårt att komma nära har det visat sig vara positivt att närma sig med Taktil Stimulering, det kan ge lugn och ökad trygghet hos patienten. Människans händer är ett oumbärligt redskap i omvårdnaden. Positiv beröring är en bekräftelse på att vara sedd och kan då ses som ett led i mötet mellan olika människor. Det är viktigt att den som berör en medmänniska själv måste vilja arbeta med beröring. Om det ska bli en berikad upplevelse ska den ske med omsorg och välvilja.

Det har visat sig att äldre människor har ett stort behov av beröring, mer än personer i andra åldersgrupper. Trots detta är det de äldre som får minst beröring (Cras-Segerbrant, 1996).

Beröringens betydelse i kontakten med andra människor är viktig. Alla har ett behov av att beröra och beröras för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Vi uttrycker med beröring - sympati, kärlek, förståelse och uppskattning. Vår verklighetsuppfattning är beroende av beröringssinnet. Personer som inte får hudkontakt i experimentella situationer visar sig bli påtagligt isolerade och avstängda från mänsklig samvaro, så kallade kontaktstörda. Beröringens kvalitet är av stor betydelse. Den kalla handen, de vassa naglarna eller det fuktiga greppet, förknippas kanske med bestraffning, hot eller slag. Värme, fyllighet, beslutsamhet och tydlighet är några kvalitativa beskrivningar som upplevs som positiva. Att vara närvarande i sina händer är viktigt, att medvetet tänka på hur händerna läggs på den främmande kroppen är av stor betydelse. För att en äkta kontakt ska uppstå bör opersonliga rutiner och olika ritualer undvikas. I vår kultur är beröring, särskilt sådan som gäller personer av motsatta kön, något som lätt sammanblandas med sexuella handlingar. Professionaliteten sätts på prov i dessa möten, och en egen medvetenhet om vilka krafter som kan väckas till liv blir viktiga att känna igen. Beröringen är en ömsesidig process där två personer möts och både den som behandlar och den som behandlas berörs av massagen (Mattsson, 1988).

En teknik som blivit efterfrågad senaste åren är en nygammal metod, Taktil Stimulering. Vetenskapliga forskningsresultat har visat på både korta och långsiktiga resultat vid beröring hos bland annat cancersjuka med svår smärta och ångest. Detta är en välkommen utveckling som gör att massagebehandling och beröring åter blir accepterat i sjukvården. Det finns ett träningsbehov hos cancersjuka patienter, och då är det först och främst träning av rörelse och muskelfunktion. Denna teknik gör att anhöriga kan medverka i omvårdnaden av den sjuke (Andersson, C., Eurenius, E., & Nyström, I. 1998).

Beskrivning av Taktil Stimulering
Beröringssinnet, taktila sinnet, är det sinne som utvecklas först, och det finns kvar hela livet ut
(Ardeby, 1997).Taktil betyder beröring, med det taktila sinnet menas inte enbart beröringen utan hela känselsinnet eller hudsinnet som en del föredrar att kalla det. I känselsinnet finns det receptorer för beröring, tryck, smärta, kyla, värme och vibrationer. Varje receptor ser olika ut och är kopplade till hjärnan via sina nervbanor. Med hjälp av signalsubstanser i nervbanan når informationen hjärnan där den registreras och bearbetas. Genom att mjukt och medvetet massera huden aktiveras beröringsreceptorerna och personen får tillgång till kroppens samordnande system – oxytocinsystemet. Oxytocin är ett hormon och en transmittorsubstans i det centrala nervsystemet. Det är ej mätbart i blodet utan vi ser dess verkningar i form av andra substanser i blodet som är beroende av oxytocin och det vi ser som reaktioner av beröringsbehandlingar. Antalet beröringsreceptorer varierar, det finns mellan 1000-5000 beröringsreceptorer per kvadratcentimeter på huden. De finns rikligast i handflatorna, på fingerblommorna, läpparna, fotsulorna och tåblommorna. Grundtanken med Taktil Stimulering är att vi som berör måste respektera personens integritet och bara beröra när personen vill, aldrig annars (Birkestad 1995).

Noterade effekter av Taktil Stimulering
• Magen fungerar bättre
• Bättre sömn
• Ökad kroppsuppfattning, ökad självständighet
• Fördjupad andning, förbättrad cirkulation
• Ökad initiativförmåga, vilja att kommunicera, ökat intresse för omvärlden
• Mindre aggressivitet, förväntansglädje
• Kramper minskar, smärtlindring (Birkestad, 1995).

Smärta och Taktil Stimulering
Smärtan är en personlig upplevelse som kan vara svår att mäta. Smärta utlöser reflektoriskt stressreaktioner. Det som händer i kroppen vid stresspåslag är det urgamla ”kamp- eller flykt beteendet”. Blodet omdirigeras till muskulaturen, glykogen frisätts från levern, hjärtat pumpar snabbare, blodtrycket stiger, näringsupptag i magtarmkanalen sätts på sparlåga och genomblödningen i huden minskar. Välkänt är att flera låga stressfaktorer kan leda till kulminerad stress (Ardeby, 1997). Många situationer som vårdpersonal inte reflekterar över kan utlösa smärta, till exempel de flesta laxermedel, provtagningar, matningssituationer med svårighet att svälja med mera. För människor med smärta har det för många varit en lindring att få Taktil Stimulering. När smärtbehandling ges är det viktigt att börja där det inte smärtar och sakta närma sig området där smärtan befinner sig. På smärtsamma områden håller massören händerna på det onda stället cirka fem minuter. Så småningom kommer personen att uppleva kortare och längre perioder av smärtfrihet. Ju flera behandlingar som ges desto flera effekter ses och resultaten visar att det blir bättre och bättre för varje gång (Birkestad, 1995).

Smärtlindringen kan förklaras med grindkontrollteorin. Teorin bygger på att ”grinden” i ryggmärgen endast kan släppa igenom ett begränsat antal impulser och att smärtimpulserna kan blockeras. Om det blir trångt i passagen hindras smärtimpulsen att nå vårt medvetande. Nervbanor som förmedlar värme, tryck och beröring färdas snabbare än de långsamma smärtimpulserna och stänger då grinden för smärtan så att den inte når vårt medvetande.
Smärtans biverkningar kan liknas med: irritation, aggression, oro, ångest, rastlöshet, trötthet, sömnstörningar, illamående och förstoppning. Även försämrad och förvriden kroppsuppfattning kan vara en biverkan av smärta. Personen blir sin smärta, han fokuserar på den del av kroppen som smärtar, den är det enda som existerar. Om patienten är sängbunden och beroende av andra människor för personlig omvårdnad, ökar risken för sämre kroppsuppfattning. Detta beror på att för lite information kommer via led- och muskelsinnet. När den sjuke ser flera hinder än möjligheter kommer ofta nedstämdhet, bitterhet och förtvivlan att prägla hans sinne. Där kan vi sjuksköterskor använda våra händer för att lindra den sjukes symtom genom att ge Taktil Stimulering. Vi måste vara lyhörda för det patienten berättar, men även det han inte berättar, vi måste kunna avläsa kroppsspråket (Ardeby, 1997).

Utländsk forskning
På Touch Research Institute, Miami, Florida, har det forskats sedan 1992 på olika metoder och studier om beröring. De har genomfört 59 projekt och hälften är publicerade. Olika former av testprotokoll och VAS-skalor används, och dessutom även saliv och urintest för att mäta cortisol, stresshormonet. I deras presentation framkommer det att de är enda centret i världen som studerar beröring och dess tillämplighet i forskning och medicin. Forskningen har visat att denna terapiform har många goda effekter på människans välbefinnande. En studie är på gång om bröstcancerpatienter (Birkestad, 1998). Här redovisas studier som slår fast massagens positiva effekter vid många olika diagnoser, bland annat: PMS, fibromyalgi och diabetes. Studier visar att sänkta cortisolnivåer är det som utgör de mest signifikanta resultaten ( Uvnäs-Moberg, 1998). Effekter som påvisats är att vid beröring sker en förbättring av sömnvanor, minskad trötthet, viktökning hos prematura barn, bättre andning, minskning av depressiva symtom, minskning av stresshormon, minskad smärta och förändrat immunförsvar i positiv riktning hos barn och vuxna med olika medicinska tillstånd. Resultaten är gjorda under en relativt kort tid. Författaren tycker att det skulle vara intressant att göra forskningen över en längre tid. Forskningsinstitutet erbjuder seminarier i metodik för

forskning i beröring och massage under tre dagar sista veckan i varje månad. Kostnad för ett seminarium är 300 dollar (Birkestad, 1998). Tryck på fotsulan har visat sig kunna motverka demens, detta har visats sig genom att blodcirkulationen ökar i hjärnan. I Japan används fotrullar för att stimulera hjärnan hos dementa patienter (Lundeberg,1998).

Svensk forskning
Redan på 30-talet förekom det massage på sjukhus i Sverige. Massage utfördes bland annat på magen mot förstoppning, Idag har detta glömts bort på grund av att vi har mediciner mot förstoppning. Forskning visar att tryck, massage och värme stimulerar nervbanor, och detta kan ge en rad olika effekter. Massage kan förbättra immunförsvaret och öka nivåerna av mördarceller. Motion, beröring eller annan stimulering verkar vara bra för att minnet ska fungera bättre. Vid beröring, massage eller värme bildas hormonet oxytocin. Detta hormon verkar ha en långtidseffekt som gör att en kraftigare och mer långvarig lugn-effekt vid upprepad beröring uppstår. Även den som ger massagen kan känna sig lugnare och få en nedgång i sina stresshormoner, och särskilt lugnande är det att massera öronen, detta visar även amerikansk forskning. Örat är kroppens naturliga lugn-punkt, där sitter extra mycket parasympatiska nervtrådar. Att gnugga eller massera örat har visat sig underlätta insomnandet, och att trycka på det lilla ”locket” som sitter utanför hörselgången är effektivt vid sömnsvårigheter. En gammal folkmedicinsk behandling är att använda värme mot smärta, det har nu börjat undersökas närmare då det gäller dess effekter (Lundeberg,1998).

Smärta föder smärta. Vissa smärttillstånd hos patienter med cancer beror inte på cancern i sig, utan utgörs av sekundära muskulära smärtor. Dessa smärtor svarar inte bra på morfinbehandling. Svår cancersmärta till exempel skelettmetastasering, leder till omedvetna muskulära spänningstillstånd, och då behövs andra behandlingsmetoder. Där kan sjukgymnastisk behandling med bland annat massage, värme, TNS och akupunktur ha en god effekt på (Strang, 1999).

Forskning på råttor har pågått i Sverige i många år då det gäller beröring och dess effekter. Resultat av denna forskning visar att beröringen påverkar utsöndringen av oxytocin. En ökad utsöndring av detta ämne som kallas lugn-och-ro hormonet tros vara en del av förklaringen bakom det välbefinnande de flesta människor upplever vid massage och beröring. Lugn-och-ro hormonet, oxytocin, bildas i hypothalamus, som sedan via hypofysen transporteras ut i kroppen (Uvnäs-Moberg, 1998). Oxytocinet kan liknas med en sorts ”Krylbo”, en sambandscentral från vilken oxytocinet skickar ut signaler till olika system i kroppen. Dessa signaler som i samarbete med andra hormoner och signalsubstanser i hjärnan sänker allt som har med aktivitet och stress att göra, och istället för över kroppen i ett tillstånd av vila, lugn och ro. Blodtrycket och pulsen sänks, känsligheten för smärta minskar (Hauffman, 1997).

Massage har länge betraktats som ett behagligt nöje snarare än en behandling med långtidseffekt, men med nya vetenskaliga rön växer nu tilltron till beröringens medicinska fördelar. Håller massagen på att gå samma väg som akupunkturen, att slutligen bli medicinskt rumsren? Beröring hör till människans mest basala behov. Experiment som gjorts har visat att barn och djurungar dör eller utvecklas dåligt om de inte får taktil kontakt med andra individer. Efter en oxytocininjektion ses en rad positiva effekter som minskad smärtkänslighet, effektivare mag-och tarmaktivitet, sänkning av blodtryck och puls. När en stor dos av oxytocin ges kan mottagaren blir sömnig. Det finns studier som visar att massage kan användas som behandlingsform vid sömnsvårigheter. Oxytocinet kan också vara en förklaring till att ångest, depression och stressrelaterade sjukdomar kan minska genom beröring. I många europeiska länder läggs stor vikt vid oxytocinets betydelse i behandling. I Frankrike finns hela avdelningar som sysslar med massage eller beröringsterapi. I Sverige räknas denna terapi som lyx och vi får betala den själv. Beröringen har försvunnit ur vår kultur, vi glömmer att beröra varandra, vi tar för lite i våra patienter. En av orsakerna är all den teknik som finns inom sjukvården idag. (Uvnäs-Moberg, 1998).

Inom sjukvården har alternativa behandlingar hittills betraktats med skepsis, men det är kanske dags att erkänna och acceptera bland annat massage inom medicinen. De är mycket billigare och ofarligare alternativ i jämförelse med medicin (Uvnäs-Moberg, 1994).

Hösten 1993 beslutade regeringen att avsätta särskilda utvecklingsmedel för att stimulera och stödja primärkommunerna att utveckla kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso-
och sjukvården. Socialstyrelsen har förfogat över 50 miljoner kronor sedan 1994, för att sedan fördela de så kallade Ädel-50 utvecklingsmedlen. Kunskapen om hur viktig beröringen är ökar inom vården. Sjuksköterskan Siv Ardeby har med projektmedel från Ädel 50 gjort en studie på dementa patienter som fått Taktil massage. Syfte och målsättning var bland annat att minska behovet av lugnande, smärtstillande samt laxerande medel hos patienterna. Metoden stärker kontakten och välbefinnandet hos patienter och personal, beröringen ger avslappning, djupare andning, smärtlindring, stärkt kroppsuppfattning, bättre tarmfunktion och sömn. Även risk för utbrändhet minskar hos personalen (Socialstyrelsen, 1998).

Affektiv beröring sker när känslor, omsorg och sympati förmedlas. Patienter anser att sjuksköterskor har en hjälpande och stödjande funktion. Ingen annan yrkesgrupp inom sjukvården har en så självklar rätt att beröra patienten. Beröring uttrycker välbefinnande, bekräftelse och trygghet. Funktionell beröring är en stor del av omvårdnadsarbetet som tvättningar, såromläggningar, injektioner med mera. Den funktionella beröringen bör utföras på ett känsligt och respektfullt sätt för att stödja patientens känsla av egenvärde. Sex grundläggande kvaliteter för att kunna beskriva beröring identifierades: duration, lokalisation, rörelsens art, intensiteten relaterat till yta och tryck, frekvens och till sist upplevelsen. Dessa olika aspekter är viktiga för våran kommunikation eftersom budskapet från beröringen är beroende av hur dessa kvaliteter samverkar. Massage bidrar till avslappning, minskad upplevelse av smärta och ångest. En kvinna med metastaserande bröstcancer som fick regelbunden massage kände sig mera avslappnad och hennes ryggsmärtor var lindrade. Även ett förtroende byggs snabbt upp och det har stor betydelse för god omvårdnad (Socialstyrelsen,1998).

Beröringskänslighet
Det finns människor som reagerar negativt eller med obehag på beröring. En del personer med hjärnskador kan ha beröringskänslighet – beröringshandikapp. Beröringen/närheten kan utlösa obehag och ibland smärta hos dessa personer. De längtar efter närhet men kan inte ta emot det. För många har det fungerat med fasta tryck fösta behandlingarna. Senare kan den som behandlar gå över till lättare tryck och sakta stryka över huden (Birkestad, 1995). Det passar inte alla människor att få massage. Somliga kan ha en stark och djupgående rädsla för närhet och kroppskontakt. Så leder ”naturliga” behandlingsmetoder som olika typer av massage, är inte helt fria från komplikationer. Den som behandlar med beröringsterapi har ett stort ansvar. Det krävs en seriös utbildning och en förmåga att ta hand om de reaktioner som kan uppstå vid behandling (Uvnäs-Moberg, 1997).

Döendet, döden och beröringens betydelse
Under den tid som Taktil Stimulering använts som en behandlingsmetod har erfarenheter gjorts i samband med döendet och döden. Det har visat sig att beröringen hjälper patienter och anhöriga i denna livssituation. Smärtlindring och lugn och ro inträder och behovet av smärtlindring minskar. På flera hospice idag får de gäster som önskar Taktil Stimulering av utbildade massörer (Birkestad, 1995). Vid livets slut är Taktil massage ett bra sätt att ge smärtlindring och en stunds lugn och ro, för beröringsreceptorerna fungerar även när vi är medvetslösa och tillsynes okontaktbara. I den palliativa vården handlar det ofta om att ge lindring, stöd och tröst. Taktil Stimulering kan vara ett hjälpmedel att våga vara kvar när orden inte räcker till (Ardeby,1997).

Att hålla en döende i handen känns för de flesta helt naturligt. De flesta anhöriga använder händerna för att skapa behag kring döendet och döden rent automatiskt. Om den döende visar oro inträder ett behagligt lugn efter att ha fått Taktil Stimulering. Behandling av döende med oljemassage på ben, rygg eller hand, är något som visat sig vara uppskattat av den sjuke. Effekter som lugn och ro, avslappning, sömn, smärtlindring och lättare för att andas, har uppmärksammats (Birkestad, 1997).

Målet med Taktil Stimulering
Ett av målen med Taktil Stimuleringsutbildningen är att verka för att beröringen, som behandlingsmetod, ska bli en del i vårdutbildningarna och på det viset bli en naturlig del i omvårdnaden (Birkestad, 1998).

Diskussion
Med detta fördjupningsarbete har jag lärt mig mycket om vad beröring betyder för oss människor och det finns tillräckligt med bevis för att kunna säga att beröring kan förstärka individens kroppsuppfattning, minska smärtupplevelser och ångest. Även ett ökat välbefinnande och minskade sömnproblem har kunnat påvisas. Det är av stor vikt att beröring ska vara något naturligt och självklart i den mänskliga kontakten. Den är en mycket viktig del i kommunikationen med våra patienter. Fysisk beröring är en stor tillgång som bör accepteras och utnyttjas i omvårdnaden i alla vårdformer. Det bästa instrument eller redskap som vi som vårdpersonal har att tillgå är våra händer, och händerna finns alltid till hands. Om vi kan visa patienten att beröringen ska ses som en del i behandlingen och att den har goda effekter på smärta, ångest och spända muskler kan beröringen lättare accepteras hos de patienter som har svårt att bli berörda. Min önskan är att beröring ska finnas i vårdutbildningarna och att just detta ämne ska studeras mer både teoretiskt och praktiskt. Det framkommer klart och tydligt i svensk och utländsk forskning att beröring återigen skulle kunna bli ett hjälpmedel i vården och framförallt inom den palliativa vården. De flesta forskningsprojekt är utförda på barn och dementa, men de resultat som framkommit går att överföra på patienter inom palliativ vård, hospice vård och cancervård. På olika hospice och sjukhem i Sverige förekommer idag beröring mer och mer, och det är Taktil Stimulering som används. Beröring ligger i tiden, och resultaten är många. En positiv sida är att de anhöriga kan utföra massagen och öka patientens självkänsla och familjens möjlighet att delta i vården. Beröringspedagoger utbildas överallt i Sverige och det är av stor vikt att de som utför behandlingarna har utbildning så att de är medvetna om de reaktioner som kan komma under och efter behandlingen. På många arbetsplatser betalas utbildningen av arbetsgivaren och det är oftast kommunerna som har utbildat sin personal till beröringspedagoger.

REFERENSER

Andersson, C, Eurenius, E, Nyström, Nyström, I. (1998). Utveckling av palliativ sjukgymnastik genom utvärdering av insatserna, FIOOL - Fysioterapi Individuell Omsorg Och Livskraft. Rehabcenter, Skellefteå lasarett. (Ett vårdkvalitetsprojekt hos Cancerfonden 1996-1998.)

Ardeby, S. (1995). Det är livsviktigt för alla att bli berörda. Vårdfacket, nr 7 s.30-32.

Ardeby, S. (1997). Taktil massage i vård och omsorg. Sjukskötersketidningen, nr 4 s. 107-110.

Beijbom, K. (1996). Rör vid mig. OTTAR nr 1

Birkestad, G. (1995). Taktil Stimulering. Bakgrund och effekter - en teoretisk sammanfattning. Upplaga 4, utgåva nr 2.

Birkestad, G. (1997). Att göra det möjligt att få dö hemma – en handbok skriven mitt i livet.
Gunilla Birkestad AB, Västra Vägen 3A, S-171 46 Solna.

Birkestad, G. (1998). Skola för beröring i vård och omsorg. Taktila Nyheter, nr 8, årgång 4 Skolkontor: Bygatan 39, 17149 Solna. 08-835303 info@beroring.nu, www.beroring.nu

Bunkan, B, H & Mellbye Schultz, C. (1993). Medisinsk massasje. Oslo: Universitetsforlaget.

Cras-Segerbrant, K. (1996). Betydelsen av beröring vid långtidsvård av äldre. (Litteraturstudie, Grundutbildning i sjukgymnastik projektarbete 10p) Allmän rehab, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Ehdin, S. (1999) Den självläkande människan. Falun: Ljungbergs sätteri.

Hauffman, S. (1997). Kropp och själ. Om hälsa och livskvalitet nr 2 s.24-25.

Lundeberg, T. (1998). TRYCKEN som lugnar och läker. Hälsa, nr 4 s.55-57.

Mattsson, B. (1988). Beröringen – förbisedd faktor i relationen mellan patient och läkare. Läkartidningen, volym 85, nr 19 s 1692-1693.

Montagu, A. (1995). Touching: The Human Significance of the Skin. 3rd ED. New York: Perennial libary, Haper & Row Publishers.

Socialstyrelsen. (1998). Taktil massage. Ädel 50. Artikelnr: 1997-25-013. Stockholm:
Norsteds Tryckeri AB, tredje tryckningen.

Strang, P. (1999). Cancerrelaterad smärta kräver riktad behandling, analgetika inte enda alternativet. Läkartidningen, volym 96 nr 4 s. 318-321.

Uvnäs-Moberg, K. (1994). Våra okända lugn-och rohormoner. Forskning och framsteg, nr 7 s. 11-14.

Uvnäs-Moberg, K. (1998). Oxytocin. Sjukgymnasten, nr 2, s.24-27.

Wooten Dillon, S. (1999). Att beröra kroppen och nå själen, hur beröring påverkar oss människor. (I. Murray, övers.) Sala: Astarte. (Original publicerat 1995)